torsdag 21 januari 2010

Gamla minnen, återuppväckta

Har inte hunnit skriva i bloggen på några dagar. Konstaterar jag, och känner att det inte plågar mig nämnvärt. Det får inte bli ett måste att skriva. Däremot längtar jag efter att få sitta ner och skriva.
Och idag konstaterade jag och kollegan Martin att vi båda längtar efter att läsa. Vi satt och jämförde en del erfarenheter från litteraturvetenskapsstudier, han från sin tid i Uppsala, och jag från Lund. Härligt att få påminna varandra om en del fina läsupplevelser. Bland annat så blev jag sugen på att vid tillfälle läsa om H. Hesses Stäppvargen, jag minns den som fascinerande och djärv för sin tid.
 Det slutade med att vi bestämde oss för att undersöka intresset inom kollegiet för att starta en bokcirkel.

Jag drog ut djuret, den franska bulldoggen, på en promenad runtom Snöstorp efter middan. Av oklara - säkerligen undermedvetna drivkrafter - styrde vi mot min gamla låg- och mellanstadieskola, Snöstorpsskolan. Världsberömd i hela Snöstorp då vi cirkus 1983 vann Vi i femman. Själv gick jag i tvåan.  För att fira segern bjöd skolan alla elever på en lång tårta. En låååång tårta. Jag minns att den dukades upp på skolgården - och när jag tänker efter så är jag säker på att den måste varit tio meter lång.
Mycket märkligt - eller kanske inte, men jag minns skolan som mycket större än vad den i själva verket är. Den var byggd i någon slags L-form med en friliggande gympahall, och det är den än idag. Men herregud vad den har krympt! Och den där tårtan var nog vid närmare eftertanke inte mycket längre än två meter.

Well. 29 dagar och 9 gig till N.Y.

söndag 17 januari 2010

Nerräkning i nuet

Sådärja. Då har man betat av en vanlig arbetsvecka. Jobbet har fungerat jäkligt bra, är varje dag otroligt tacksam över att jag arbetar med drivna elever, det gör det hela så mycket roligare.


Emil har börjat på dagis igen - helt gnisselfritt, hade lite farhågor att första lämningen skulle bli lite trilskande, men han nästan rusade in.

Annars så får jag väl tillstå att Bodil Jönssons “Vinter i P1” har lämnat en del att fundera på. Jag hade henne i I-poden när jag tog mig till och från gig på W.W. i veckan. Jönsson är sedan boken 10 tankar om tid en personlig favorit.

I “Vinter…” var tonen lite mera pessimistisk, hon problematiserade bland annat vårt användande av sociala medier på ett intressant vis. Och visst, rätt många funktioner och applikationer på exempelvis Facebook är ju jävligt tidsödande och onödiga. Ibland kan jag undra hur folk som upp till tio gånger om dan uppdaterar sin status. Nå, jag är nu en ganska god kålsupare själv, så jag kanske bör inta en ödmjuk hållning.

Hon sa ett och annat om “bifogade mejl för kännedom” som fick mig att vilja vara lite mera försiktig - man bygger lätt ett väldigt stort informationsberg som kan vara jäkligt stressande för sin kollegor och vänner. Och vi har faktiskt haft lite såna diskussioner på jobbet - många upplever att man lägger mycket tid på att läsa info som man egentligen inte har så mycket att göra med.

Sitter ute hos Oa i Steninge och väntar på att han ska finna det för gott att kliva upp. Igår spelade Big Bag i trioformatet på en mc-fest, otroligt svängig och fartfylld spelning. Alltid lika häftigt att se hur “bara” två gitarrer och sång kan få folk att dansa!

Annars så räknar jag mest ner. Till New York på sportlovet. Till att ha lagt på alla pålägg, körer och gästmusiker till Big Bags kommande. Till att ha mixat klart. Till att skriva färdigt 12 låtar till min egna inspelning som jag planerar till någon gång i april. Till att få tillökning i familjen i juni.

När jag skriver det så här så verkar det som att jag inte njuter av nuet. Men det gör jag. Det känns bara så jäkla gott att ha en mängd roliga grejer att se fram emot - och vissa av dem jobbar jag ju med hela tiden. Musiken ska redigeras, mixas och skrivas, exempelvis.

Och nu sitter jag i nuet och räknar ner till att Oa ska gå upp så att vi kan börja ta oss in mot stan igen. Over and out.