Då var man där

Jaha. Så inser man att ens cineastiska böjelser har fått en snävare sfär. Blotta misstanken om att en film man verkligen vill se kan innehålla scener där barn far illa gör att man kanske inte vågar se den.
Läser om Jesper Ganslandts nya film "Apan" och blir verkligen oerhört nyfiken. När man ser lite förhandsklipp från filmen och ser Olle Sarri bära på ett blödande barn...ja, då blir lite mera tveksam.
Pre-Emil så kunde jag se vad som helst. Och läsa vad som helst, och lyssna på vad som helst. Post-Emil är det dock annorlunda tydligen. Och jag som brukade fnysa lite föraktfullt när folk (med barn) inte kunde med att se hemskheter. Men är ju fiktion, brukade jag tänka. Och nu - är jag där!

I övrigt: jobb. Nästa vecka är det dock höstlov. Måndag och tisdag blir det nog en hel del arbete i alla fall, har inte riktigt kommit ifatt i planeringen.
Ikväll är det dags att leka trubadur igen. På det vanliga haket. Har sex gig inbokade där under den kommande treveckorsperioden - och sen börjar julborden där, och då jäklar blir det nog ett femtontal gig innan jul.
Big Bag åker till Eslöv för att spela på deras bluesfestival i morrn. Alltid gott med gig där man kommer till dukat bord. Bara att hoppa i bilen, gitarren där bak - och allt finns på plats! Tidigt eftermiddagsgig var det tydligen, bra för sen ska vännen Oa spela på bröllop i Götelaborg.