Vanlig vardag

Så var man tillbaka på jobbet igen. Under tre veckors ledighet så hinner en annan typ av vardag infinna sig - man gör sig en del rutiner som man i "vanliga" fall inte hinner unna sig. Som att blogga dagligen. Som att kolla konserter på dvd. Julklappen från min basistvän Lajje, konserten från Dylans 30th anniversary celebration från MSG i början av 90-talet har avnjutits bland annat. Eric Clapton spelar och sjunger verkligen i en division för sig själv. Detta är väl dryga två år efter att hans son har omkommit några kilometer där ifrån då han föll ur en skyskrapa, men ändå lyckades han hålla sig "ren". "Look out your window and I'll be gone" sjunger han i Don't think twice it's alright. Och han spelar med ett häng och en ton som är fenomenal.

Ron Wood gör en fantastisk version av Dylans sällan spelade Seven Days. Apropå Ronnie. I helgen läste jag mer eller mindre hela hans självbiografi då jag och Big Bag besökte Oa i hans stuga i Steninge. Kunde inte släppa hans bok helt enkelt. Sicka historier! Och sicket liv. Att han bara lever. Lite halvt tragikomiskt att han avslutar boken med att han är nyktrare och lyckligare än nånsin - för att några år senare (nu) vara borde frånskild, gjort slut med och dessutom misshandlat sin nya flickvän, mer eller mindre fått sparken ur Stones...

Nå. Som sagt. Nya rutiner. Och nu - den vanliga vardagen. Ska bli förbaskat skoj det också!